Jag är lite fascinerad över den spelplats och de huvudpersoner författaren valt. Själv verkar hon vara uppväxt i Europa (Milano, Genéve och Paris nämns i författarporträttet) men ändå skriver hon om amerikas ursprungsbefolkning, om deras sätt att leva inklusive deras sätt att se på naturen, andar etc och huvudpersonerna bor i ett reservat. Undra vilken kunskap hon har om deras situation? Hon skriver bra och engagerande men hur har hon skaffat faktan till att göra porträtten av ursprungsbefolkningen? Lite nyfiken är jag allt.
Annars är det Nita 15 år som är berättaren. Hon har
möjligheten att komma bort från reservatet, har läshuvud som kan ge henne
möjligheter att bli någon och inte fastna i reservatet (som sin mamma). Nu står
hon på gränsen till vuxenvärlden. Hon lockas av de unga kvinnor som jobbar på
barnen i närheten. De är så självsäkra, har en trygghet i varandra, en
gemenskap och styrka som Nita blir avundsjuk på. Nita dras till dem och lockar
med sin väninna att hänga där om kvällarna. Men det är en farlig plats för unga
kvinnor. Skogsarbetarna hänger där och tjejerna liftar också till baren. Längs motorvägen hänger bilder av unga kvinnor som försvunnit och påminner om att vad som
helst kan hända. Och det händer. Nita klasskamrat är försvunnen ett par dagar
och har blivit utsatt för övergrepp. Nita vill hitta den som gjort det, hon har
sina misstankar och hittar vägar för att hämnas. Men blir det som hon tänkt och
vad händer på vägen.
Jag kan inte låta bli att dras in i berättelsen och känner
med Nitas funderingar över livet, kärlek, framtiden och vännerna. Hon gör det
bra Sabolo, relationerna mellan Nita och hennes skolkamrater och andra ungdomar
känns realistiska. Jag har tidigare påbörjat den första översatta boken av
henne, ”Summer”, den fastnade jag inte alls för. Men min kollega gjorde, läs här om den. Egentligen verkar den ha samma tema. Jag kanske ska ge den ett nytt
försök?
/Liselott
Sök upp och reservera boken på Ronneby biblioteks hemsida.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar