Vansinnigt bra!

Kaffet upphällt och läslampan tänd vid fåtöljen. Mörkret sänker sig ute när jag plockar upp Carlos Ruiz Zafóns favorit bland sina egna böcker: Marina. Skriven i slutet av 90-talet men först nu översatt till svenska.

Redan inledningen gör att jag känner mig nöjd. Oavsett hur fortsättningen ter sig skulle jag vara till freds efter att ha slagit ihop boken. För inledningen får mig att försjunka i en stämning som innefattar vetskapen att nu kan vad som helst hända! Förväntan blandas med spänning och nyfikenhet om vad Ruiz Zafón kan ha hittat på denna gång. Lyckan av att få läsa hans bok strömmar genom mig. Jag ler och fnissar nöjt för mig själv. Smuttar på kaffet och läser igen de sista orden i inledningen: Alla har vi en hemlighet inlåst i själens djupaste vrå. Det här är min.

Behöver jag tillägga att boken höll måttet full ut. Den hade allt!

/Liselott

Boken på bibliotekets webbsida.