Den
hemliga historien, Donna
Tartts debutroman, är höjd till skyarna av många svenska bokbloggare. Jag
läste den i ett svep en sommar för några år sedan och sällade mig till
hyllningskören.
Nu har jag påbörjat läsningen av Tartts nya roman Steglitsan
och jag kan bara säga att det verkar lovande. När Theo Decker besöker
Metropolitan Museum i hemstaden New York tillsammans med sin mamma inträffar en explosion som dödar
ett stort antal människor, däribland mamman.
I tumultet efter explosionen tar
Theo med sig en liten tavla av en fågel, en steglitsa, från museet. Eftersom Theos
pappa har lämnat familjen ett år tidigare står Theo nu ensam i världen.
Farföräldrarna meddelar att de kan tänka sig att betala för en hotellvistelse
för Theo, men han väljer att flytta in hos en kompis familj istället.
Hela
tiden finns tavlan i hans medvetande och han funderar flera gånger på att lämna
tillbaka den till museet, men det blir allt svårare att förklara varför han har
den ju längre tid som går efter explosionen. Där jag befinner mig i boken nu
har Theo precis blivit bekant med Hobie, som restaurerar antika möbler. Hos
Hobie finner han någon slags trygghet som riskerar att tas ifrån honom när pappan helt plötsligt dyker upp och ämnar ta Theo med till Las Vegas. Jag tycker att det är bra, och jag
vill verkligen veta hur det ska gå för Theo. Jag anar att bistrare tider väntar för honom…
/Jenny
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar