"När natten är som ljusast" av Nadia Hashimi

Författarens debutroman var Pärlan som sprängde sitt skal och man skulle nästan kunna se den här boken som en fortsättning, även om det inte alls handlar om samma personer. Platsen är Kabul i Afghanistan.

När Fereba föds dör hennes mor. Fadern, som bara kallas Padar-jan (käre far), blir ensam med Fereba och hennes storebror Asad, men gifter snart om sig med KokoGul. Även om KokoGul tar hand om Fereba som en mor känner hon ett avstånd. Det blir särskilt tydligt när Fereba är giftasvuxen.

KokoGul föder fyra döttrar. Fereba längtar efter att börja skolan, men trots att hennes halvsystrar får börja vill KokoGul att hon stannar hemma och hjälper till i hushållet. Fereba har ett hemligt ställe i fruktträdgården. En dag märker hon att grannpojken sitter uppe på muren och tittar på henne. De börjar prata med varandra, trots att pojkar och flickor inte ska umgås.

Så kommer grannfrun på besök. Det är väldigt intressant att läsa om hur frierier går till i den här delen av världen, i en kultur helt olik vår. Att mödrarna kommer på besök för att titta på den tilltänkta svärdottern efter att fäderna har förhandlat, att det sker som ett spel där modern bjuds på te och sötsaker, om man godkänner uppvaktningen.

Grannpojken gifts bort med Ferebas äldsta halvsyster. Kanske är det ett misstag. Han ville gifta sig med den äldsta dottern, men Fereba räknades inte. Men senare kommer Mahmods mamma med frieriet till Fereba.

Fereba utbildar sig till lärare. 1979 gifter hon sig med Mahmod, samma år som Sovjetunionen invaderar Afghanistan. Efter sex år i ett barnlöst äktenskap föds Salim.

1989 retirerar de sista sovjetiska trupperna. Fereba och Mahmod får en dotter, Samira. Men situationen i Kabul blir värre. Talibanerna tar makten. Fereba får inte längre undervisa, och hon tvingas bära burka. Männen måste ha skägg. Lyder man inte straffas man hårt. TV- och radioapparater är bannlysta, musik är förbjudet. Salim går i skolan, men flickor får ingen undervisning.

Samtidigt som de väntar sitt tredje barn planerar Fereba och Mahmod en flykt till England. Men Mahmod blir tillfångatagen av talibanerna. Det blir Fereba som ensam får fly med tre barn över gränsen till Iran och vidare till Grekland.

I Athen försvinner Salim från den övriga familjen. Här koncentreras berättelsen kring vad som händer honom när han lever som papperslös flykting och förtvivlat försöker hitta sin familj och ta sig vidare. Fereba ställs inför frågan om hon ska vänta på Salim eller fortsätta flykten med de andra två barnen.

Det är en spännande och mycket angelägen berättelse.

/Sara