Det här är en bok som jag har lite svårt att bestämma mig
för om den är bra. Först tyckte jag att den var nog ok, men inte överväldigande
bra. Men jag tror en stor del av min tvekan beror på att författaren lyckats
med att skapa så otäcka mord att jag bara hade fokus på dem, hur någon ens kan
komma på att utföra dem och vem som kunde tänkas gjort det och ”missade” resten
av berättelsen. Den blev en transportsträcka till nästa mord och så
upplösningen när mördaren avslöjas.
Men det som är positivt är att den utspelar sig på Island.
Det landet gillar jag att läsa om och det var en av anledningarna till att jag
lånade boken. Islands miljöer och människorna tycker jag alltid lite extra
intressant. Sedan är det två människor i huvudrollen som har en minst sagt
speciell relation. Freya (som är barnspykolog) är singel igen och har börjat gå
ut för att kanske hitta den rätte. Och efter en utekväll verkar hon ha en
kandidat (Jonas som är snickare), han följer med hem och de tillbringar en
trevlig natt tillsammans. Men morgonen efter är han borta utan att ha lämnat
något meddelande. Vilken skitstövel!
Men så medverkar hon å yrkets vägnar vid ett förhör med ett
barn och där är Jonas, fast inte snickaren utan polisen och han heter Huldar… Huldar
har i alla fall vett att skämmas… Hur ska de kunna samarbeta, något de är så
illa tvungna att göra! Nu visste jag att det skulle komma en fortsättning på
denna bok när jag började läsa så jag hoppades att dessa två skulle vara med i
kommande böcker och fortsätta sin relation på något sätt. Och det brukar kunna
vara lite roligt när två människor inte riktigt kommer överens men ändå dras
tillvarandra. Elly Griffiths har byggt hela sin deckarserie på det
(måsteläsning om du inte läst).
Förutom detta finns det flera ingredienser som när jag väl
tänker efter lyfter boken: kodade meddelanden som ska lösas, en radioamatör
tillika enstöring, hemligheter etc. Dessutom så blir jag överraskad på slutet
när mördaren avslöjas… Det är alltid positivt! För borde jag ha anat det själv…
Så jag kommer tillslut fram till att det är en bra bok.
/Liselott
P.S. Jag har även hunnit läsa del två (Straffet) och den var
riktigt bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar