”Spegelmannen” av Lars Kepler

Så har makarna Ahndoril åter slagit till med en storsäljare, som knappast behöver marknadsföras av oss egentligen… Blekingebibliotekens reservationskö ligger för tillfället på ca 70 personer. Men kön betas av i snabb takt tack vare den stora mängden tillgängliga exemplar för alla låntagare, samtidigt som deckaren faktiskt, trots sin tjocklek, läses i snabb takt. Dels för att den, som vanligt, har en nerv och spänning som håller ett rejält grepp om sin läsare, men också för att jag i alla fall, upplever att de faktiskt skriver bättre. De har stramat upp sitt berättande till det klart bättre – borta är det onödigt detaljerade frossandet i makabert våld och blod, likaså har de begränsat sin användning av fackspråk från olika sammanhang som för en lekman till läsare inte tillför någonting, tvärtom har det bara känts som ett löjligt skryt över deras research. Så – en bra och oväntad historia, alltigenom välskriven och intressant, med en mer avskalad detaljrikedom… men ändå studsar jag ibland över oväntat bisarra vändningar, på typiskt Keplermanér – nog känner man igen deras signum!

Historien börjar i alla fall med att makarna Martin och Pamela förlorar sin dotter i en drunkningsolycka. Martin traumatiseras svårt i många år efteråt - han skuldbelägger sig själv för det inträffade - men han bär också sedan tidigare på ett djupt barndomstrauma från när hela hans familj förolyckades, vilket förmodligen fått bägaren att totalt rinna över efter dotterns drunkning. Han åker in och ut ur psykvården, men klarar till slut hjälpligt av att fungera något sånär hemma med Pamela.

I detta tillstånd blir han oturligt nog ett nyckelvittne till mordet på en ung tonårsflicka som flera år tidigare anmälts som försvunnen, bevittnat bortförd. Någonstans har hon ju bevisligen hållits fången fram till nu, men var? Och varför? Och varför mördas hon först nu, offentligt dessutom? Mitt inne i Stockholms innerstad på en lekplats..? Problematiskt nog minns Martin absolut ingenting av det bestialiska han bevittnat, trots att man via övervakningskameror vet att han sett allt. Alltså provar den gode Joona Linna (som alla Keplers böcker kretsar kring) att återigen koppla in Hypnotisören – från den första boken! – för att se om han kan tränga igenom Martins traumablockeringar. Tillsammans lägger de ett ofattbart pussel som slutligen visar vem som mördar bortförda flickor… och varför.

Mycket spännande och absolut läsvärt!

/Tuija

Sök upp och reservera boken på Ronneby biblioteks hemsida.