”Den onda systern” av Karin Dionne

Uppföljaren till den ovanliga och intressanta Träskkungens dotter går sannerligen inte av för hackor den heller – det här måste vara den obehagligaste bok jag läst! För en psykopat är obehaglig nog i sig, och när det dessutom visar sig vara ett barn som är det… en oberäknelig, tickande bomb för sin omgivning… usch och fy! Och ändå går det inte att lägga boken ifrån sig för den är ju så fruktansvärt spännande! Och välskriven. Och så fantastiskt naturnära…

Inledningsvis får vi möta Rachel, som i femton år frivilligt suttit på en psykiatrisk klinik, övertygad om att hon dödat sina föräldrar som 11-åring. Skulden har tärt på henne, minnesbilderna av de skjutna föräldrarna förföljer henne än. Men när hon av en slump får se den gamla polisrapporten, som fullständigt avskriver henne som möjlig skytt, börjar hon ifrågasätta sina minnesbilder. Om det inte var hon som sköt, vem gjorde det då? Och hur kan hon fortfarande se hela scenen så levande framför sig? Fast besluten att konfrontera sin syster med hur allting egentligen hänger ihop, skriver hon ut sig från kliniken och beger sig till sitt barndomshem där systern fortfarande bor kvar.

I omväxlande kapitel får vi följa den vuxna Rachel mot mötet med den nio år äldre systern Diana, och kapitel där den unga mamman till flickorna – Jenny – berättar om hur, och varför, de bröt upp från sitt traditionella förortsliv. Pappa Peter, växtbiologen, bytte ut sin undervisning på universitetet mot forskning ute i fält istället, liksom mamma Jenny, djurbiologen, som hittills varit hemma med lilla Diana, och allt möjliggjordes genom att flytta ut till det makalösa huset ägt av Peters släkt, mitt ute i Michigans djupaste skogar. I olika nedslag får vi inblick i hur mamma Jennys farhågor kring dottern växer. Flickan saknar helt empati, är oberäknelig, impulsiv, manipulativ – men föräldrarna kämpar på med hennes humör i tron att det nog kommer att växa bort. När lillasyster Rachel föds accelererar orosmomenten – farhågor kring Dianas handlingar byts allt eftersom ut mot visshet… vad är det för fel på flickan egentligen!?

Vi får en intressant inblick i systrarnas uppväxt; hur de som varandras enda sällskap leker, lär sig, utvecklas. De får hemundervisning av mamman parallellt med att de följer sina föräldrars studier ute i naturen – medan Rachel utvecklar en stor kärlek och vördnad till djuren (som hon faktiskt kan kommunicera med!) utvecklar Diana en konstnärlig ådra där hon lär sig att konservera och stoppa upp döda djur. Men till slut går någonting fel, så fullständigt fel. Hur kunde det gå så? Och vems är skulden egentligen?

Bortse från en och annan logisk kullerbytta och låt dig istället uppslukas av värsta bladvändaren!

/Tuija

Sök upp och reservera boken på Ronneby biblioteks hemsida.