Min första kontakt med Neil Gaiman var genom TV-serien Amerikanska Gudar, baserad på hans bok med samma namn. Jag hade naturligtvis hört talas om honom tidigare, men det var första gången jag tog mig an någon av hans skapelser, och jag upptäckte att han verkar vara en väldigt noggrann författare som kontrollerar sitt källmaterial ordentligt, även om han sedan skriver en helt egen historia.
Så
när jag såg hans bok Nordiska Myter så förväntade jag mig nästan att få läsa
hans versioner av de gamla nordiska sagorna. Och på ett sätt är det sant, han
har ju skrivit ner historierna, och hans egen erfarenhet som författare syns i
skrivspråk och melodi.
Men
jag har nog aldrig sett en så trogen återtolkning av de gamla folksagorna,
skriven på ett sätt som placerar den bland skönlitteratur. För det här är inte
bara en ny version av de gamla Eddorna, även om Gaiman har använt dessa när jag
gjorde sitt förarbete.
Nej nej, det här är ett återberättande som görs med genuint intresse och en brinnande passion för de gamla historierna.
Jag själv skrev ett arbete om just mytologi när jag gick på gymnasiet, och därtill så är det lite av ett specialintresse. Därför blev jag väldigt glad att hitta några av mina favoritsagor i boken, till exempel ”Gudarnas Skatter” och ”Hymers och Tors fiskarfänge”. De berättas på ett annat sätt än jag är van, men det är ett rent nöje att läsa.
Om du är intresserad av mytologier i allmänhet, eller asatrons sagor i synnerhet så kan jag inte rekommendera den här boken nog mycket. Den är dessutom skriven på ett sätt att jag tror den tilltalar de flesta som tycker om sagor, fantasy eller bara välskrivna korta berättelser.
/Andreas
Sök upp och reservera boken på Ronneby biblioteks hemsida.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar